There are no stupid questions, only stupid people

Tanken var att jag skulle gå och lägga mig samtidigt som min fru. Hon fick i uppdrag att flytta lilltjejen från vår säng (som hon sovit i varje natt sedan mitten av december). Så fort som dottern kom ner i sin egna säng vaknade hon och började köra ett orgelsolo utan dess like. Det var lika bra att flytta tillbaks henne till vår säng. Man blir lat och orkar inte sitta uppe halva nätter längre. I början var det stenhårt, men nu är det slappt som fan.

Satt och tänkte på South Park och då speciellt Mr Garrison. Läraren ni vet.

Jag har ju arbetat som lärare i åtta år och förra året fick jag nog och bad att få en ny tjänst. Det fick jag. Jag minns den sista julavslutningen som vi skulle dra av. Min kollega var sjuk och därför fick jag in en kille från min enhet som "backup" ifall julmusten skulle fyllas på osv. Killen som var backup är som Mr Garrison. Lite bakom flötet som man brukar säga. Ibland kunde han smyga upp bakom en och viskade "får jag fråga en sak". Det blev rätt dålig stämning efter ett tag bland de övriga kollegorna eftersom han gjorde så mot alla. Till slut kunde jag inte hålla mig, så jag talade om för honom att tyvärr så kan jag inte svara på hans fråga eftersom jag går efter "There are no stupid questions, only stupid people". Han fattade vinken och slutade upp med allt. Till slut var han riktigt trevlig, men som för alla medlemmar av begåvningsreserven så tar sagan en gång slut. Sist jag hörde något om honom satt han på en parkbänk med en bag-in-box en tisdagsmorgon. Tragiskt, men å andra sidan... Vad skulle Mr Hat ha gjort?